Idag har jag för första gången kört Roller Race. Malmö Stad i samarbete med Pista Malmö, CKRM och annat löst folk hade dragit ihop den gemytliga tillställningen "Cykel på taket" på taket(!) på Lidl i Malmö. Cykelstyling, uppförsrace, roller race och visning av MASH SF stod på programmet. Peppad och fylld av hybris kom jag till evenemanget fast besluten om att vinna både uppför och på roller. Pyttsan. Efter att ha kört upp på taket på 42/15 insåg jag att jag var tvungen, till den stora massans, arrangörernas och Ilmar Repaluus besvikelse, att lämna WO. Ett uppvärmningsrejs på rollern mot Joel fick dock min hybris att växa. Försiktigt fingrande på Astana-kepan och rådfrågandes Johannes från KCR, som kom med rulle från Götet, trodde jag i min oändliga enfald att jag skulle överleva första omgången. När barn, halta, lytta och till och med folk med växlar började anmäla sig började jag ana oråd. Till min förtjusning rullade dock min motståndare, Jens, in med ett entourage på 15 andra kokosfibergalningar och med en folköl i hand. Jens var en skrämmande figur, men sympatisk, ska tilläggas. 2.10 lång. Supersmal men ändå med otroligt väldefinerade muskler, aerodynamsika glasögon, lycra, lycra, lycra och vädderade byxor. Peppen är total när Aron kör och gör mos av Dan från Solde. (Visserligen slinter Dan ur pedalen och tappar många meter. Men tänk också på att Aron kör med ett antal brutna revben). Men då är det halvtid för det ska köras semi i uppförsrejset. Men det bästa är att hela mitt crew hinner komma på plats.
Konferenciern ropar sedan ut att nu är det dags för Lukas vs. Jens. Jag ger mina glasögon till Emil, byter snus och stövlar fram, lägger beslag på röda cykeln. Jens spexar och kommer till sin blåa cykel med en kompaktpump och frågar om lufttryck. Sadelhöjd anpassas och jag drar åt strapsen på clipsen så jag får sjufaldig stas i fötterna. Sen går signalen.
Jag har fått insider-tips. Kan inte avslöja dom här men det har med starten att göra. Och på två röda har jag en kadens som är vansinnig. Jag tror att jag har cyklat 400 meter fast i själva verket hör jag Busk skrika "100 meter nu, Lukas leder". När jag hör mina vänner börja vråla och bröla allt högre fattar jag att jag ligger pyrt till. Jag ökar. 250 meter. Fuck, halvvägs och jag håller på att ta slut. Samtidigt som jag hör att jag ligger efter. Jag försöker öka, försöker tänka på rundtramp. Det svider i varje cell. Knogarna vitnar och jag vill gå ner i bocken men att byta grepp innebär döden. 400 meter, ropas. Kom igen. Bla bla bla. Jag vill kräkas och inser att loppet är kört. Försöker öka men sackar efter. Jens vinner. Vi kliver av, skakar hand. Och jag upptäcker att jag har tävlingsinstinkt. Det är sjukt. Jag trodde att min bror fått alla dom generna. Men jag är förbannad, besviken och revanschlysten efter loppet Tänker att en kille som Jens med aerodynamiska glasögon och 12 växlar borde fått smaka. Men sen inser jag. Han var starkare. Därefter spottar jag ut förlustens bitterhet och hejar på min nyfunna vän Aron gör väl ifrån sig med brutna revben.
Nåväl. Jag är nöjd.
Haha vilken historia, surt att förlora. Varför vo i back cyklingen. Är din bror tävlingsinriktad????????? Jaha, har bara upplevt honom som en ytters ödmjuk vinnare.
SvaraRaderaEtt väl genomfört lopp trots allt, bra jobbat Lukas! Själv är jag ju ett barn som både är halt och lytt så jag valde att inte ställa upp...
SvaraRadera